onsdag 10 februari 2010

onsdag

Hur kan man inte vara tacksam för det man har? Hela tiden försöker man hitta fel, för att kunna klaga. Varför ser jag aldrig det som faktiskt är bra? Eller är det bara så sjukt lite i mitt liv som är bra? Det låter väl inte rimligt.

Jag önskar att alla kunde uppskatta allt mer. Ta vara på dem man har. Alla man älskar, dem kan vara borta på mindre än en bråkdelssekund. Allt kan tas ifrån oss, det är inget som hejdar sig att försvinna. En olycka kan drabba vem som helst. när som helst.

Jag hatar mig själv för att inte ta vara på allt som kan försvinna så fort, då får man aldrig möjligheten igen att uppskatta det man har. bara det man hade. Är det samma sak? nej.

Idag kan jag inte sätta ord på det jag känner. Jag är utochin, jag är ledsen samtidigt som glad. Jag har ångest. Jag vill helst gräva ner mig och slippa gå upp nå mer den här veckan, men vem kan göra så? tänk om man kunde slippa "borde-måste-tänkandet". Fast nej, jag både borde och måste plugga. fan.

Tack alla fina vänner för att ni finns. All min kärlek till er.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar