And now I try hard to make it
I just want to make you proud
I'm never gonna be good enough for you
I can't stand another fight
And nothing's alright

'Cuz we lost it all
Nothing lasts forever
I'm sorry
I can't be perfect
Now it's just too late and we can't go back


en sådan fullträff...

ledig

äntligen höstlov! dag ett har passerat, det ska bli ett skönt, slappt lov med mycket sömn. det klagar jag inte på!

Jag hoppas att allt annat löser sig nu.
vart står du i det här? Kan jag lita på dig?
>Vem är du?

ansvar

just nu är jag helt mållös. Jag förstår inte hur man kan ställa sig i en situation och låta sig medvetet bli sårad och låta andra lida därmed. Hur tänker du nu? Förklara, för jag förstår inte!

Jag trodde jag hade fått stå ut med tillräckligt. Nog för att jag absolut inte kan bo hos pappa, som du mycket väl vet, så gör du såhär? Vad vill du säga? Jag förstår inte. Det här förbättrar långt ifrån ingenting. Varför kan du inte låta mig flytta först... fast iof, du verkar ju så ivrig på det också så..

Jag längtar tills den dan jag är frigjord från er.
Satans less är jag. Trodde det där med ansvar var något som ingick i föräldrarollen, men det måste både min mamma och pappa sluppit undan, tur för er för annars förstår jag verkligen inte hur ni har samvete till det här.

jacks är bäst

fyndig rubrik, jag vet.
vi sitter och ska plugga på skolan, men det verkar inte bli mycket gjort.
jacks hade fantasi nog till min rubrik, vilket jag uppenbarliegn saknar idag.
Det är bara måndag = långt till helg = ännu längre tills jag får gosa med erik igen eftersom vi inte ses på dryga 2 veckor nu..
Nåväl, jag fyller veckan med plugg så ska vi se att det går av bara farten! För nu börjar stressen ta vid....

love is beautiful

Ännu en helg har passerat, liksom många andra. Denna har varit lugn och stilla, mycket bra, mycket bra. Min käraste har varit krasslig och jag ganska trött, passade oss bra att ta det lugnt. Idag har vi varit duktiga och bakat. Kanelbullar och chokladsnittar. jag sov så fruktansvärt dåligt inatt, spöregn och blåst må ha stört min skönhetssömn inatt, jag låg vaken medans erik snarkade, jättekul. det var inge vidare, jag förväntar mig huvudvärk imorgon i följd av dålig sömn inatt.

livet är en bergochdalbana, just nu är det lite bättre än vad det varit på den senaste tiden, men tro inte för det att det är på topp, kommer man ens få uppleva det? För om man får, hur vet man då att det är toppen och att det inte kan bli bättre? märker man först efter man varit på topp att man haft det så bra för att det då dalar? kanske...
Jag är tacksam och glad, varje dag, för mina vänner, min pojkvän och alla jag älskar, att jag får ha dom i min vardag och att dem står ut med allt vad det innebär att jag finns inräknad i deras liv.
Jag klagar för mycket, jag vet. Jag tänker för mycket, jag vet. Hur slutar man? det vet jag däremot inte.

nu, mysa resten av den tid som återstår av helgen, för sen är det en ny vecka i skolan, nya tag.
Mys med erik, nuuuuu!