arbete

Idag har det varit den bästa dagen på jobbet sen jag började. Johan är borta och Madelene har kommit och räddat mig! De 3 återstående veckor kommer bli enastående bra. En riktigt skön magkänsla.. :)

Men som alla andra dagar efter jobbet så är jag lika trött idag.. fast å andra sidan borde jag inte klaga, jag mår ju bra för en gångs skull.. inget illamående idag! Känns skönt att i princip känna att man inte behöver spy så fort ett doftmoln av mat paserar mitt luktsinne..

Idag har jag varit duktig. Faktiskt! Jag har skickat in lite digitala bilder för att få dom på sånt där vanligt fotopapper, något jag tänkt göra i typ ett år minst nu. Det blev bilder från 2006 till och med, inte dåligt med andra ord.. Några bilder och minnen känns någorlunda säkrade nu, sweet!:)

Helgen som passerade var minst lika underbar som alla andra jag spenderar tillsammans med mitt hjärta. I fredags firade vi tvillingarna öberg (älskling är minst nuju ^^), åkte in till hamnfesten, åt kebab åkte hem. I lördags så vaknade vi tidigt, för en gångs skull. Vi var uppe redan vid 11 av okänd anledning. Vi åkte med Ida in till stan. Sen sprang jag och hjärtat på stan i ett antal timmar.. mycket mycket mys! Och sen var det kalas för hela slanten :)

Älskling, för var dag som går så faller jag mer för dig, jag är så kär som jag inte trodde någon kunde bli. Men ack nej, jag hade fel, såå fel. Du är mitt allt erik..!

Det är så lustigt dagen efter man kommit hem från dig.. Som imorse så satt jag vid köksbordet i vanlig ordning vid halv7 tiden.. Stirrade på min tallrik med fil och flingor för att sedan låta blicken glida upp mot väggen och klockan.. besatt vid tanken "det var inte ens 12 timmar sen jag fick vara dig nära" eller "för knappt 12 timmar sen kunde jag fortfarande krama dig, pussa dig, lukta på dig.." .. Det är så fruktansvärt tomt just precis dagen efter. Det känns som en evighet sedan man sågs sist och vet att det är lika mycket och mycket mer kvar tills man ses igen.. Jag förstår bara inte hur jag ska klara hösten. Men ja.. Man vänjer sig på något vis vid tanken, hemsk som den är.. Vi ska klara det här älskling. Vi måste klara detta.

Nu sitter jag här i min ensamhet, plågar mig med bilder av dig och mig tillsammans. Jag saknar dig så mycket. Håller på att bli dö förkyld och är dödstrött. Jag ska trösta mig med choklad.

Godnatt.

/S