hemma

okej, räkna med maratoninlägg.
Höstlovet som jag räknat ned till i 9 veckor, sen sommarlovet tog slut, är över, över och förbi. Höstlovet som skulle bli så underbart, är över, över som om jag inte vet vad. Det var en vecka som bara ruuuuusade förbi, som världens höststorm kanske..? 9 veckor av väntande är över. Likaså är lovet.

Lovet var underbart, en hel vecka plus 2 extra dagar innan då jag o hjärtat tog ledigt så vi kunde göra en efterlängtad (om något) resa. den 23 oktober lyfte flygplanet från Umeå flygplats som skulle ta oss till värmen, Turkiet och Antalya. (tänkte infoga en bild just här, men min blogg är konstig och det funkar inte? :o)
En efterlängtad resa, en impulsresa, en kärleksresa.
Efter den drygaste resan någonsin, 4 timmar på ett plan med en partytant som var på gasen brevid oss och utan något alls att göra på planet, ingen film, ingenting så var vi framme, värmen slog emot oss -ljuuuuvligt! det var 28 C när vi landade, nu väntade en 2 timmars transfer från antalya till alanya. På transfern, bussen, så hade vi turen att hamna precis framför en barnfamilj (som visade sig skulle bo på samma hotell, de fick namnet 'familjen jobbig') ungen kunde inte hålla tyst, när 20 minuter återstod trodde jag att jag skulle vända mig om och bara skrika åt henne, när jag kollade på erik så kunde jag ana något liknande i hans ansiktsuttryck. haha, lite smått komiskt så här i efterhand. Väl framme, efter att chauffören inte hittade rätt hotell och yrat runt en stund så ville vi bara checka in och få vårat rum. Efter en knckligt snack av en turkisk receptionist så fick vi vårat rum, rum 333.
det enda man ville just då var att säga tack o godnatt, jag var dyngslut.

Dagarna rullade på där nere, det gick så fort. Varför går tiden alltid så fort i sällskap av dig älskling? jag förstår inte. Vi solade i massor, badade i det underbara men ack så salta medelhavet, drygt 24C där. MUMS! Lite glassande på hotellet vid poolen blev det också. hemskt, hemskt skönt var det att få uppleva lite sommarvärme när vädret är som piss i Sverige. Vi bodde på ett all inclusive hotell, 4 stjärnor, 40 meter till havet. I love... Gratiiis dricka dagarna i ända. Vi provade på hamam, turkiskt bad, riktigt skönt med en helkropps peeling och massage. Vi träffade linda där nere också, efter att ha promenerat efter halva stranden, och stranden var inte kort vill jag lova.Lite kul att träffa en härnösands bo när man väl har rest över hela europa. Vi klippte oss, det värsta jag varit med om, men hon sjävl verkade helnöjd och skulle ha det dubbla i betalt än vad det skulle kosta. En av de sista kvällarna bokade vi en fotograf och gjorde en solnedgång fotoserie. Helt underbart fina bilder. "only 8 pictures?" Stackars fotograf som fotat så mycket, och vi ville bara ha 8 av hans bilder..

Aldrig någonsin har jag varit så less på buffémat som jag var när vi kom hem. buffé till frukost, lunch, middag. Och det värsta av allt var att till slut så tyckte vi att allt smakade precis likadant. Nej, all inclusive var bra, men det är nog bättre när det är högsäsong. Bästa måltiden sa vi var när vi gick till mcdonalds och käkade strips, haha är man sjuk eller..

Sista dagarna på resan blev inge vidare mycket solande för oss eftersom jag fick konstiga röda, bubbliga utslag över hela kroppen, något jag förmodar nu så här i efterhand var på grund av allt klor. kloret i poolen och allt klor som fanns i kranvattnet som hade höög klorhalt. Det sög. Jag har alltid varit känslig mot klor. Men trodde aldrig att det skulle visa sig på det viset. Och innan resan hade jag ingen aning om att det var så pass hög klorhalt att man skulle få en sådan reaktion.

På det stora hela var det en helt komplett underbar vecka i Turkiet, turkarna dock föll oss inte i smaken, de var bara påträngande och sliskiga. Landet i sig var kanon bra. Väl hemma i sverige så hade vi på förhand fått höra att första snön kom. När vi steg av planet i Umeå på torsdag morgon hade erik short, och jag tunna leggings, FY SJUTTON! vilken chock, det var snorkallt. På en vecka när vi varit borta hade vädret tydligen slagit om helt och hållet här hemma och det var fruktansvärt. Och inte fick vi komma in på flygplatsen heller på engång eftersom den var under ombyggnation. FY skäms umeå airport. Stackare som kommer från turkiet fick stå och vänta i evigheter för att få gå igenom passkontrollen. Det visade sig, när man väl var framme där, att det endast var två stycken som satt vid passkontrollen, för ett plan som hade minst 100 personer, och den ena av dessa skulle ha en hel jääävla konversation med var o varannan människa, om de så såg bekanta ut för honom. Nej, gud, det var verkligen oproffisionellt. Ulla och Tommy stog o väntade där, när vi kom igenom. Och när vi fått vårt bagage och kommit ut i bilen fick vi dra hela historian, det var så skönt att vara i sverige. Framme i övik så åt vi lunch(gudars vad gott med svensk mat) och sen gick vi och la oss fastän klockan bara var runt 12 på förmiddan. VI hade rest hela natten.
Vi blev hämtade 01:00 på hotellet, onsdagskvällen gick bara åt för att vänta på att man skulle hem, egentligen hela onsdagen var mest kantad av lite hemlängtan och att förbereda sig för resan. framme i Antalya och flygplatsen vid 03.00 nånting. och sedan var det bara till att checka in och vänta på avgång 05:30. det var segt vill jag lova. Och aldrig någonsin har jag betalat nästan 40 kr för strips på burgerking.. Köpte en parfym på taxfree, efter mycket om och men, det blev david hoff, cool water. I LOOVE. Samt lite toblerone för 150 kr (A). lite..

Hemma i sverige hade vi önskat oss tacos eftersom vi hade saknat svensk mat så mycket (svensk mat, yes we know..haha). Och vi som var så less på buffé, vad är inte tacos då? Vi är inte klok, återigen.

På sätt och vis så var det rätt mysigt att komma hem till kylan och mörkret, det hör ju sverige till så att säga. Och det är ju den årstiden. Blickar framåt jul nu, Jag kan inte vara klok, hela tiden ska jag längta till något, jag har svårt att leva i det som är här och nu. Det säger mamma också hela tiden, tyvärr men that's me. Jul blir nog bra, jag vill vara med erik, men det kan jag nog fortsätta drömma om. Men det löser sig, precis som med allt annat.

Vid jul är halva gymnasiet färdigt och förbi, hur crazy är inte det? det känns så konstigt, tyckte vi just började och det var evigheter kvar tills studenten, men nu börjar man faktiskt på något vis se ett ljus och ett slut, jippie säger jag bara, jag är så sjukt less på skolan. behöver ett stooort break för att åter finna lusten att plugga. Som nu när jag sitter här och har över huvudet mycket att göra, geografi till 1000 så finner jag ingen motivation, inget som driver mig framåt, ingenting som får mig att vilja. Jag finner noll fokus. Noll fokus är det enda som jag har. Känner mig hela komplett värdelös. och jag vet inte vad jag ska göra, eller vart jag ska ta vägen, eller vart jag ska vända mig. jag kan inte blunda för detta i en evighet. Jag måste ta tag i det. men hur? jag bara undrar.

Ska runda av det här inlägget lite bättre kanske. Det blev långt, som sagt. och veckan var inget annat än underbar, kontrasten mellan turkiet och sedan sitta i en kall hockeyhall och kolla på hockey.. Finns det nån större kontrast? jag bara undrar.. Men det var kul, såklart. Erik var duktig, min gos, min man, han är bäst. Och för allt i världen så älskar jag dig erik. Det ska alltid vara du och jag. 8 månader av kärlek, på onsdag är det våran dag, det ska firas på fredag! Jag längtar så jag dör efter dig. Efter 11 nätter tillsammans så skulle jag gå och lägga mig ensam, det finns inget annat som är så hårt som att skiljas från dig, varje gång är en plåga, men efter de gånger vi varit tillsammans så länge, ja, då skär det i hjärtat, och det är inte lite. Men, vi kommer klara det här, det sa vi sist också då vi blickade framåt mot höstlovet, som nu är förbi. 9 veckor gick fort. Nu är det 7 fram till jul, eller 6½ om man vill vara exakt, och ja, varför inte.. det känns mindre då.
Erik, tack för att jag får vara din. och tack för den underbaraste veckan i turkiet.
Jag älskar dig i en evighet.
/S