Jag kan knappt förstå att det här verkligen är slutet. Slutet på något långt och fint. Samtidigt som det kanske faktiskt har varit jobbigt emellanåt så har allt egentligen varit väldigt bra.
En lång tid av mycket nya intryck och nya förbindelser. Men nu är det verkligen över.
Det är faktiskt med stor sorg som jag skriver det här. För det kommer bli oerhört tomt i min vardag numera.
Det är sista gången jag står här vid skrivbordet idag, och aj. Jag vill nog inte gå hem egentligen.
Har gjort mina 6 veckor nu, som egentligen var 8. Idag förstår jag inte varför jag sa av mig de 2 sista. Nåväl, visst ska det bli skönt att få lite ledigt, men ack vad jag kommer sakna mina gubbar! iallafall dom som inte luktar bajs.
Står här med mitt headset mot örat för sista gången och gråter blod, nästan.
Men turkiet väntar och jag måste släppa jobbet och gå vidare i livet. hehe.
Snart stundar sista fikat på Hemab för iår. Tårta bjuds det på, mums.
Nä, Sofia ska nu gråta en skvätt över att somaren lider mot sitt slut och så även jobbtiden på hemab. Farväl, i'll miss u all.
/S
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar